jag måste bara få skriva av mig lite grann. Jag hålller på att läsa boken jag fick av Linda i julklapp den heter Veronica bestämmer sig för att dö av Paulo Coelho. Den handlar om en ung kvinna som går i en vardag som innebär samma rutiner var eviga dag ingen variation överhuvudtaget så hon tycker helt enkelt att livet inte är värt att leva tar en överdos av tabletter men överlever det hela och där berättar hon sen hur livet är på anstalten hon hamnar på osv, Hon aktar sig hela tiden för att känna livsglädje eftersom tabletterna tyvärr gjorde att hon fick jätte problem med sitt hjärta, det tog väldiga stryk. I alla fall så fick deet mig att inse vilket tråkigt liv man lever egentligen. Man vill ha avbrott i vardagen man vill ha spänning. Man vill hitta på nya saker hela tiden. Det är ju självklart för vissa människor men för andra nej då är det verkligen inte självklart. Fredrik är en sådan människa lite rädd för att hitta på nya saker i alla fall enligt min mening. Men sakta men säkert har jag lyckats vända honom också. Jag menar han håller ju på med sina helikoptrar och ja glyckades ju få honom till att ta steget och skaffa ett barn. Och jag förstår nu varför vi fick ett barn med gomspalt för att våran vardag är inte som alla andras vardag. Vi har gjort flertalet sjukhusbesök och dem där två veckorna som vi hade allra första början med elvira var helt underbart när vi insåg att vi skulle få åka iväg och åka ända till malmö för att göra besök där. Ja ni förstår. En rastlös människa är jag. Förstår varför jag tycker om att jobba med barn för där händer dert alltid något. Men visst mitt jobb kan också vara väldigt tråkigt ibland. Men oftast hittar jag någon glädje glimt i det. =) Semestern när vi bestämde oss för att köra upp till norrland och stanna på olika ställen. Helt underbart. Lätt att jag gör det fler sommrar. Alla semesterar eller utflykter överhuvudtaget jag hgör med fredrik är helt underbara. Älskar det! =) Så ja pappa du har lyckats med att få oss till att vara svenssons och faktiskt är jag väääldigt öppen för nya idéer om det inte är något i min kropp som säger STOP det där är vansinne. Det känner jag väääldigt duktigt oftast i alla fall. =)

aja jag var bara tvungen och skriva av mig lite. En vardag som inte är lik den andra är väldigt skönt och ha ibland men även en vardag som är precis som den ska vara är väääldigt viktig och ha också. Man behöver lugnet ibland. =)