Nu funderar ni säkert på varför jag lägger ut detta. Men som förälder själv så brister mitt hjärta av och få höra hur *piiiip* FK kan behandla folk. Gör som många andra och dela det vidare på era egna bloggar. Jag vet inte vad jag hade gjort om Elvira hade fått cancer och dött. Ork det hade jag inte haft på länge men jag hade tagit mig igenom det. Så snälla alla som läser detta lägg ut det på era bloggar om ni har bloggar ni med! NU ska det spridas ordentligt!

Skrivet av Jimmy James Fredriksson
Utförsäkrad av försäkringskassan
Jag brukar inte vara så allvarlig här på FB, men i fredags när jag satt och åt lunch ringer försäkringskassan och säger att du har blivit utförsäkrad. Då är det dags att bli allvarlig..!
2006 då fyra år ung drabbades våran dotter Meja av cancer en hjärntumör, vi fick veta att hon måste akutopereras medans hon fortfarande var nedsövd efter magnetröntgen och chansen för överlevnad var ca 30 procent. Hela våran värld rasade samman och vi visste varken ut eller in skulle vi få träffa henne igen? operationen varade många långa timmar och när vi äntligen fick träffa henne hade allt tagits ifrån henne hon kunde inta prata, inte svälja, inte röra någonting men när jag viskade i hennes öra ”kan du höra att pappa är här” nöp hon mig i fingret ibland. månaderna rullade på i ovisshet och det var tunga dagar på lasarettet med strålning och cellgifter vilket resulterade i att Meja kunde spy i dagar och däremellan hosta upp sina egna blodiga slemhinnor, men mitt i allt detta elände blev hon långsamt bättre och kunde efter några månader sitta upp i sängen och en tid senare även formulera några ord. Drygt ett år senare blev vi utskrivna och Meja blev långsamt bättre och bättre, hon hade stora rörelsehinder och pratade lite otydligt men vi kämpade varje dag med rehab och hon lärde sig gå med våran hjälp och pratade bra. Meja började skolan, hon var inte som alla andra men trots sina men älskade hon livet.
Våren 2011 började Meja bli svag i ena armen, vi ville inte tro det värsta men både jag och Linda visste innerst inne att detta inte var bra. Vi fick beskedet att hon insjuknat igen och att det inte fanns något dom kunde göra för henne.
Vi beslutade oss för ta vara på tiden vi hade kvar med våran älskling vi reste till ställen som Meja gillade Disneyland, kolmården, varberg mfl, även om vi var sorgsna i hjärtat hade vi en kul tid och bestämde oss för att inte bryta ihop för Meja och lillasysters skull, men ibland försvann jag eller Linda utan anledning för att lätta på trycket och gråta. Till slut började sjukdomen ta överhand och Meja blev snabbt sämre, hon kämpade in i det sista med att sitta upp i soffan och försöka äta själv, men sista veckarna blev hon sängliggande och orkade inte prata så mycket, jag brukade bära ut henne med madrass och täcke på alltanen, jag inbillar mig att hon behövde frisk luft och lite sol.
22 oktober somnade Meja in hemma i våran säng, jag och linda låg och höll om henne länge efter att hon slutat andas. Vi pratade inte så mycket med Meja om döden men vid ett par tillfällen pratade hon och Linda, och Meja ville inte bli begravd i en kista hon ville ha sin säng och mammas täcke. Som far hade jag inget val, jag gick ut i garaget och byggde om hennes säng, till en sängkista.
Vardagen börjar sakta komma tillbaka, sorgen finns hela tiden närvarande men jag lär mig att hantera den bättre och bättre. Jag jobbar nu halvtid och det går men efter 4-5 timmar tar orken slut och det kommer mörka tankar, värst är i bilen när man kör själv och sitter och tänker. För första gången i mitt liv kan jag säga att jag längtar efter att få dö. Om det inte varit för lilla ida och min älskade fru hade jag utan tvekan följt Meja på hennes resa, vart den än skulle fört oss.
Men halvtid med sikte på 75 och sen 100 procent duger inte åt försäkringskasan. och att man har kämpat i fem år mot cancern med ens egen dotters död som utgång verkar inte vara så märkvärdigt, dom har tagit beslut att jag kan jobba heltid och försäkrat ut mig, hon som tagit detta beslut är en handläggare i Umeå som heter Marlene Larsson.
Marlene Larsson har tagit detta beslut utan att ens ha träffat mig och aldrig frågat hur jag mår, och när hon ringer och ger mig beskedet är hon helt kall, beklagar sig inte att lagen ser ut så här, utan säger rakt ut lite stolt att ”JAG har tagit beslutet att försäkra ut dig!”
Detta är min berättelse förkortad och förenklad, men saklig. Jag förväntar mig inte att försäkringskassan ska ändra sig och behöver ingen ömkan, men om ni som läser detta kan vara snäll och DELA detta för allt vad ni orkar kan så många som möjligt se det. Då kanske nästa som råkar ut för dom här dårarna kan bli bättre behandlad och kanske till och med kan få sörja i sin agen takt.

Japp idag så var vi hos logopeden och elvira ligger där hon ska. Hon är inte före och är inte efter. Det som inte var okej var uttalet hon hade på vissa ord men det kommer hon har 2 år på sig och få till det så det ska vi nog kunna få till. Logopeden kände också att vi inte behövde träffa henne förrän vid 3år när vi skulle ner till malmö på konsultationsmöte om jag förstod det rätt. dem ska då prata om det behövs göras något vid hennes gom för att den inte hängt med i växten.

Elvira har i alla fall t:ljudet och p:ljudet vilket var det allra viktigaste just nu för henne. Elvira tyckte det var roligt och komma in hos logopeden hon trivdes direkt och ville sätta fart direkt med ett pussel som logopeden hade framme. 

Just nu är hon åter igen megaförkyld vilket innebär att hon har varit hemma 2 dagar från förskolan det var bara 2 veckor sedan senast. Tradigt som attan men inte så konstigt med tanke på att hon sover inomhus med alla baciller som sprids där. Inte mycket jag kan göra förutom att säga till att jag vill att hon ska sova utomhus igen. men får se låter det gå ett tag till. e lite rädd att hon inte sover så länge som hon borde göra inomhus heller för de thar hon aldrig gjort när hon har sovit middag inomhus. aja ska på utvecklingssamtal i veckan så får ta upp det då.

annars har vi det bra. Vi är på väg och få en massa grejor som händer samtidigt så nu gäller det ta och en sak i taget så ska det nog gå vägen. =)

hehehe hoppas det inte var för rörigt nu syrran! *s*

jag har funderat på många gånger varöfr vissa barn inte leker. Vi kan ibland stå och fundera på varför barnen inte leker. vi har haft i vår en dag då barnen har kunnat leka hela dagen. Vi har bara avbrötit precis för frukt. Men då bara när vi sett att barnen inte lekt för tillfället. Sen finns det barn som alltid kan leka och hatar var gång man ska sluta leka för att vi ska ha något som vi har planerat.

Men ett barn som ska kunna leka måste ha lekens 3 regler och dem är:

samförstånd

ömsesidighet och

turtagande

Dessa regler måste barnet kunna och dem börjas byggas upp redan på skötbordet med tittut leken och "nu äter jag upp dig" och så pussar föräldern barnet på magen. Tills man ser att barnen klarar dessa lekar kan man fortsätta och bygga vidare.

Leken behöver alltid 2 deltagare. Men den andra deltagaren behöver inte vara mänsklig det kan vara en docka eller nalle eller som många barn skaffar sig en låtsas kompis. Men då har barnet börjat förstå låtsaslek på allvar. Om man tittar på de små barnen idag så kan man tycka att dem bara springer runder från det ena till det andra. Men det är ju faktiskt upp till oss, dem vuxna och sätta sig och ner och engagera sig i barnen. När vi visar ett intresse inför något så kommer ofta barnen som magneter och har man då ett barn som man tycker att den leker då aldrig med något annat barn eller leker överhuvudtaget så får man se till och sätta sig ner och leka med den varje dag. Tyvärr drar kommuner ner på pengarna till barnomsorgen vilket innebär att rektorerna måste dra ner på personalen för att klara av budgeterna vilket kan göra att dessa barn blir drabbade.

Det är de få veckor när barngruppen är lite mindre som man får lägga krutet altl vad man kan om dessa barn är där då. Ja det är inte lätt och vara pedagog idag men oj så roligt och knepigt det är. Nej nu ska jag läsa vidare om just leken och dess betydelse för barnet.

Japp idag så kom det från skolverket att jag är härmed legitimerad förskollärare och får lov att jobba i förskolan och förskoleklass.

Då himla skoj! Nu känner jag verkligen att man är något! =)

Ska minsann ta och rama in det och sätta upp det på jobbet så föräldrarna ser att det finns en legitimerad förskollärare på deras barns avdelning. =)

FÖrra helgen blev jag och fredrik less på att elvira kliade sig så fruktansvärt på sina eksem som hon har så vi bestämde att vi skulle ringa vårdcentralen för att få en läkare och titta på det och sen kanske få en remiss till hudläkare,

jag fick tid först i dag onsdag. 1,5 vecka senare. Men är glad att jag fick den läkare jag fick. det var en äldre herre men han visste va han pratade om det såg man och han visst exakt vad för typ av mediciner han ville ge henne som vi skulle pröva. 

Ja ni förstår jag blev hel nöjd. Plus att han tror att elvira har svinkoppsbakterier i såren som hon har kliat upp på handlederna och kinderna så jag har fått antibiotika för det som hon ska ta 1 gång om dagen i 10 dagar.

Nej det känns bra och nu får vi se om dessa salvor hjälper eller skälper. hjälper dem inte så ska vi ringa och be att få remiss det sa han. Jag tackar att jag fick hjälp så var så bra som den var! Är lycklig att jag fått läkare som trott på mig när jag varit inne med elvira. Jo hennes eksem är böjveckseksem som troligtvis är kroniska som lär komma och gå men som han sa att man vill ju hon ska ha det så bra undertiden som dem är framme. japp så är det. Snart dags för logopeden borde få tid i april till maj. Men det vet man aldrig.

I lördags så var vi på busfabriken och elvira tyckte det var jätte spännande. Hon verkligen mös och åkte rutschkana i mängder fast bara den lilla som finns i småbarnshörnan. Men vad gjorde det hon hade ju så roligt! =)

aja det var allt! ha det gott allesammans!

I fredags var jag och fredrik iväg och bowlade. Även mamma och pappa var på denna bowling vilket innebar att vi behövde barnvakt. Så jag frågade min kära stora syster om hon kunde ställa upp. ja visst sa hon. så linda kom i fredags och var med elvira hela kvällen. Hon fixade det galant. När linda kom så sa ja: Ska du och moster linda leka. Då springer elvira in (för vi var där ute och lekte) och ska visa linda alla sina leksaker. Så linda och hon skulle läsa bok mm. Elvira uppskattade att Linda var här det märktes. Så ett stort tack till dig syster för att du ställde upp. =)

Bowlingen ja. Vi uppskattar och få vara med men eftersom vi arrangerade så många år som vi gjorde så vill vi helst inte göra det fler år. fast i år tyckte jag nog att jag skulle kunna göra det i en. För det är en så trevlig tillställning. =) Mamma och pappa var ju med och Mamma fick "rännepriset" och Pappa han lyckades med bästa indivduellt och jag tro det eller ej slog allihop i Herre på täppan. Vilket man gör i bowling att man börjar med att alla ska slå ner minst 3 käglor det klarade jag precis slog ner 4 om jag inte minns fel. sen var det 5 käglor och det lyckades jag också med. Sen var det 7 käglor till och det lyckades jag också med. Sen var det 9 käglor och då var pappa och fredrik fortfarande kvar men när alla hade slagit den rundan var det bara jag som hade klarat 9 käglor. Snacka om att jag blev förvånad så nu har jag också ett bolwingpris i våran bokhylla. Snacka om att fredrik lär får höra det att både pappa och jag slog honom i bowlingen. *s* 

elvira hon babblar på så in i bomben hon också. HOn kallar morfar för mossar. Mormor heter mormor och morbror markus heter Matta. Fast vi kallar honom Mackan men hon säger Matta. Det är Matta som nu för tiden sätter på henne skorna nrä vi ska iväg till affären. När han skulle sätta på henne första gången tyckte han det var lite läskigt men det klarade han galant. Elvira sätter press på markus. Han skulle läsa saga med henne en kväll tyckte hon men det avstyrde vi. Kan inte lägga allt på lille mattan. =) JO och när markus kommer på fredagen säger hon Matta Pizza. *s* Hon vet att det är pizza dags när markus kommer. =) tokisen. Fredrik fyller år i helgen och så e det ju alla hjärtans dag i morgon. Då ska vi se till och mysa ordentligt. kram på er alla.

Ibland finns det låtar som sätter sig i själen på en. Just nu är det Flickan och kråkan av Mikael Wiehe. Speciellt versionen med Timbuktu. Låten får mig att bli så ledsen i min själ. Den får mig och tänka på alla dessa barn som idag far illa av sina föräldrar som är deras trygghet. Det är dem dem litar på men det är dem som skadar dem. Det gör ont i mig när man hör om barn som far illa som inte får komma iväg från dem hemmen och komma till en helt annan trygghet där det inte finns det hemska.

Mikael har också en live version på youtube om låten som handlar om en jude som har ett hopp under andra världskriget att han ska slippa åka till auswitch men som slutar i döden. Det får mig också och tänka på alla dem som fått sitt liv i kras pga krig. Vi får ju till sist in dessa barn som kommer från dessa områden i världen och kommer till sverige i hopp om trygghet. Dessa barn har mycket ilska inom sig. Det är tufft och jobba med såna barn. Men vad gör man inte för alla barn här i världen. 

jag har funnit mitt kall i alla fall. jag ska jobba med barn i hela mitt liv. Ska stötta och finnas utveckla barnen till starka individer som hjälper andra individer till rätt balans. Och det ni är en tuff uppgift att göra.

jaja till något positivt. Var på ullared med Anna Persson och hennes dotter Kindra och hade en helt underbar dag. Handlade massor av kläder till elvira. Så är hel nöjd kan jag säga. Men klart jag åker dit i sommar igen och handlar igen. *s* För jag trivs på Ullared. =) Det bästa köpet jag gjorde tyckte jag var att jag fick ett set med jacka och termobyxor till elvira för 129 kronor. Kan ju inte bli bättre. =)  

Det värsta som finns är att som mamma inte känna sig omtyckt av sitt barn. Elvira håller på och slå sig fri från mig helt och hållet så det är bara pappa som gäller. bara pappa som får läsa godnattsaga bara pappa som gäller hela tiden. Man blir helt galen. Ja jag vet att dem gör så här men det känns hårt hon har hållt på sen innan jul nu. Ont i mitt mamma hjärta gör det. =(

Men men..., Är väl bara så att jag får inse att jag är den hon har i sitt hjärta när det verkligen gäller. Hoppas jag åtminstone. HOn var väääääldigt pappig när vi var uppe i norrland också. Usch ja..... Idag var vi i alla fall ute i snön och lekte. Hon tyckte det var rätt så skoj. HOn greja och dona men åka pulka det fungerar absolut inte. 

HOn har ju fortfarande sin förkylning som tur är får jag vara hemma och vabba och inte fredrik. Vilket gör att jag får egentid med henne. Då kan hon inte dissa mig i alla fall. 

Nej i morgon ska jag bege mig ut på en 7 km:s runda så jag blir av med lite frustration från det hela. 

Hej då! =)